Den 25 mars fick Vår fru (Jungfru Maria) veta av ängeln Gabriel att hon var på smällen. Detta lilla förehavande bestämde kyrkan att man skulle fira och bestämde att den 25 mars skulle vara en helgdag.
Denna dag kallade man för jungfru Marie bebådelsedag, som senare kom att kallas för Vårfrudagen. Men sedan måste det ha gått tokigt, för det vart visst så att Vårfrudagen blev till Våffeldagen i folkmun och därav har våfflorna fått en egen helgdag i vår almanacka. Va? Hur kunde det bli så?
Nåväl, vi äter gärna våfflor här hemma och nog känner man sig minst sagt gravid efter att ha petat i sig några stycken med sylt och grädde!
‘
Det är ju inte ofta sonen äter krukost, men i dag så!
/Moma
Våfflor åt man inte igår men gott är det!
Håller med dig att man känner sig minst sagt gravid. Har lyckats stoppa i min våfflor i dagarna två. Tur att det är ett helt år till innan nästa Vårfrudag. 🙂
Ja, man kan undra hur alla dagar blir till, Men våfflor är gott i alla fall!
Nuförtiden finns det ju dagar för allt möjligt ätbart! Vägen till Våffeldagen är verkligen lustig. Kanske någon som sluddrade lite efter ett glas nattvardsvin för mycket 🙂
Vi äter i stort sett bara våfflor den dagen eller någon dag där runt om kring. Barnen tjatar inte om det heller så… Men det är lite komiskt att vi snabbt anammar helgdagar som förknippas med fika.
Verkligen lustigt att vårfrudagen blev våffeldagen, men tror inte någon klagar… 😉