REN ÅT SKOGEN

31 Jan

Hemliga köttet

Förra helgen hade jag som mål att bara tillaga av det jag redan hade hemma i skåpen. Det är bra på många sätt, framförallt om man som jag råkar vara lat och inte orkar gå ut och handla.

I min frys hade jag ett paket med hemligt renkött som jag fick av Queenie för ganska länge sedan. Jag trodde det var renskav men det visade sig vara fina grytbitar. Jag kikade runt lite efter något roligt recept på nätet men jag hittade förvånansvärt få recept med renkött som inte var på renskav.

Jag brynte köttet och tömde sista rödvinet ur bag-in-boxen och så stekte jag skogschapinjoner, rotselleri och morötter och lät det simma runt tillsammans med timjan, lagerblad och vitlök. Det doftade ljuvligt i köket och Sonen trummade otåligt i väntan på att maten skulle bli klar så att vi kunde hugga in, han hade till och med gått med på att äta potatis.

Vi smakade av såsen, mmm, jättegott. Vi smakade på köttet mm… host och harkel men tvi (förlåt, man ska inte tala så om mat) det var verkligen inte gott. Det påminde om lever till konsistensen med de korta köttfibrerna och även om jag gillade lever som barn så gör jag inte det längre. Vi kunde inte äta maten någon av oss, så den fick stå framme till dagen därpå, eftersom man inte kastar mat som det inte är något fel på och mat som stått framme en hel dag och kväll blir mest troligt fel på och mat som det är fel på får man kasta. Så det så!

Så gick det med den renen och nu vet jag varför det fanns så få recept innehållandes renkött som inte är renskav!

/Moma

12 svar to “REN ÅT SKOGEN”

  1. LiLo 31 januari, 2012 den 11:11 #

    Haha, när jag läste rubriken fick jag ett syftningsfel. Ren åt skogen, jaha tänkte jag, det är väl vad vissa renar gör? äter av skogen? Ska det vara nåt att skriva om?

    Fast nu fattar jag ju : )

    Visst får man kasta mat…..ALLT är inte gott!

    • Kim 31 januari, 2012 den 15:27 #

      Men åg vad jag hatar (!) när det blir sådär. Man har planerat och fixat och donat och grejat. Och så blir det inte bra.
      Men det lät ju så gott! Ni åt väl upp svampen iallafall?

      Smart släng-trix där! 😉

  2. Amy's piece of cake 31 januari, 2012 den 18:12 #

    Trist men vad gör man! Nope, här älskas inte andras misstag alls!

  3. Moma's Kitchen 31 januari, 2012 den 18:22 #

    LiLo: Haha, så det kan gå!

    Kim: Nä, vid det laget hade vi tappat matlusten, i alla fall för det som låg i grytan.

    Amy: Man slänger och försöker att inte ha alltför dåligt samvete över spilld mjölk! Hahaha, jag fick kommentarer om det någon annan gång, det var många som gladdes åt att de inte var ensamma om att tabba sig i köket ibland! 🙂

  4. Malin´s diner 31 januari, 2012 den 18:54 #

    Huvaligen, kan riktigt känna smaken i munnen. Vilket antiklimax, så som ni väntat. Alltid lär man sig nåt!

    Kram Malin

  5. Emmy 31 januari, 2012 den 19:57 #

    Ja fy när det går åt skogen med middagen. Jag har verkligen funderat över om jag lagat någon gryta med ren-grytbitar, men jag tror inte det trots att jag tillagat mycket vilt. Kanske är just därför, att det inte blir bra. Hur länge kokade grytan? Vilt brukar behöva puttra si så där två timmar. Eller stå till sig över natten, haha hehe hoho…

  6. Mårtenssons kök 31 januari, 2012 den 21:06 #

    Nej, det är verkligen ingen trevlig känsla att slänga mat i soporna, det bär emot… Men det kan ju inte hjälpas när det absolut inte går att få ner.
    Vi har också ett sånt matminne, nån laxmiddag a’la Tina. Vi bara tittade på varandra och det behövdes inte sägas ett enda ord, såg direkt vad den andre tänkte:)

  7. Moma's Kitchen 1 februari, 2012 den 08:44 #

    Malin: Japp, antiklimax var precis var det var!

    Emmy: Det var nog tyvärr inte koktiden som var problemet, köttet har väldigt korta fibrer vilket ger det en annorlunda konsistens vilken jag hade svårt för.

    Mårtensson: Jo, det händer oss alla ibland 🙂

  8. Hanna 1 februari, 2012 den 17:55 #

    Haha, lustigt ju. Ren har jag inte ätit ofta, äter mest vilt från där mina föräldrar bor och de bor i Skåne. Trist att ni inte ens kunde äta det… Men en lärdom rikare iaf… 🙂

  9. Lotta - Två små kök 2 februari, 2012 den 22:28 #

    Tack för tipset! Nu vet jag att det bara är att ”glömma” maten framme om den inte riktigt kvalar in på andra premisser för att slänga den… Missar inträffar alltid 🙂

    Renkött är knepigt. När jag fortfarande bodde hemma köpte mamma och pappa köttet från en halv ren. Frysen var full. Den tömdes och köttet lämnades vidare till någon granne efter första renmåltiden. Ingen av oss klarade av smaken. Vi inbillade oss att den skumma smaken hade med Tjernobyl att göra… En dålig ursäkt men ett annat sätt att legitimera att vi inte åt upp köttet själva 🙂

  10. Lena 3 februari, 2012 den 22:42 #

    Jag åt renkött hos min mormor som liten. Kokt utan varianter, med ljus skysås och potatis. Det var jättegott även om jag aldrig klarade av att drick renköttsbuljongen i glas till. Mamma är ju från malmberget och …
    Och blodkorv gjord på renblod är delikat! Kanske måste man vara uppvuxen med det?

  11. Moma's Kitchen 4 februari, 2012 den 11:40 #

    Hanna: Vad har ni för vilt i Skåne, inga vilsna Stockholmare va?

    Lotta: Ah, det var såklart en Tjernobyl-ren, klart den inte gick att äta!

    Lena: Vadå, kunde du inte dricka renköttsbuljongen, klenis! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: