Tysk godsak
Jag var hos min frisör igår. Jag gillar min frisör skarpt, han är liksom söt och lite sur på en och samma gång. Alltså, han är inte surig, men han kan säga nästan vad som helst. Min syrra har han till exempel tjatat hål i huvudet på om vilken gräslig frisyr hon hade när hon först kom till honom och så avslutar han alltid med ett torrt skratt. Men han pratar lika ofta om hur fin hon är och om hur goa hennes barn är och hur han gillar Hotness och det hon gör. Så jag tror han kan komma undan med mord.
Igår gav han mig en livslektion, jag skulle jag meditera i 5 minuter innan jag gick och la mig. Sedan skulle jag skulle ta några månader av livet och fundera över vart jag vill gå här i livet, lyssna innåt liksom. Han sa att jag var bra och att jag har stor potential att lyckas med i stort sett vad som helst. Klart jag gillar honom.
Han sa att frisöryrket är hans fasta punkt, hans trygghet det han alltid kan återvända till om det andra skulle skita sig med konsten som han spenderar mest tid på. Han berättade att han var 36 år när han gick sin konstutbildning. I dag, 16 år senare, hänger hans konst i kända människors hem trots att mycket av det han gör är ganska provokativt. Han var lite orolig över det han håller på med för tillfället, ”heerrre gyd, dert ärr så provoocing, vem ska köpa det och ha det på väggen..?!”( Han är tysk så det var så han sa), ”..men jag måste görrra det härr nu, det är härr jag befiinerr mig i lifet.”Jag kan inte annat än att säga att jag förstår extakt vad han pratar om, min tyska godsak.
Andra tyska godsaker
Innan jag gick packade han ett litet paket fullt av tyska julkakor till mig och en tysk chokladtomte att ta med hem till sonen, det är kärlek. Det var pfeffernüsse, spekulatius och lebkuchen . Min favorit blev spekulatius som påminner om en blandning av mördegskakor och svenska pepparkakor. Väldisch mumsiisch!
Lebkuchen Spekulatius Pfeffernüsse
/Moma
Åhh jag dör av skratt! Jag hör hans röst i huvudet ”heerrre gyd, dert ärr så provoocing” Jo, men det är sant. Han skulle komma undan med mord. Det är också sant att han fortfarande, flera år senare, skrattar torrt (rått?) åt den frisyr jag hade när jag kom för att klippa mig första gången. Men. Han kommer undan med det också, trots att det är värre än mord. Det kanske är hans accent? Eller ointresserade uppsyn? Gotta love him!
Just det, det här var ju inte min blog…
Peace
Hahaha, johoo, det här är allas våran blogg! ❤