KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMN

17 Jul

E 620 – E 625

Kärt barn har många namn, Glutamat, Natriumglutamat, Mononatriumglutamat, Monosodiumglutamat, ofta förkortat MSG. Gemensamt för dessa är att de tjänar som smakförstärkare och att de framställs ur glutaminsyra (E 620). Glutaminsyra är en aminosyra som även förekommer naturligt i t.ex. grönsaker och soja. Den kemiskt framställda glutaminsyran får man fram genom mikrobiologisk jäsning. Ämnet i sig är smaklöst men har en förmåga att lyfta fram de andra smakerna.

Smakförstärkare 

När jag var liten sa min mamma att glutamat var förbjudet i Sverige. Jag vet inte om det var så då, under 70-talet eller om det är ett missförstånd. Kanske är det så att man inte får sälja ren MSG, utan bara blanda in det i olika produkter. Jag har i alla fall gott runt och trott att det inte förekommer glutamat i mat som säljs i Sverige, men nu när jag har börjat granska innehållet på det jag äter har jag förstått att så är det inte. Smakförstärkare används ofta i färdigrätter, soppor, chips, buljonger, kryddmixer, Knorr Aromat med mera och MSG används flitigt i det asiatiska köket. 

Farligt eller ej

Vad jag har förstått så finns det inga direkta vetenskapliga studier som kan påvisa att glutamat är en hälsorisk. Men trots det så finns det ändå många människor som uppger att de blir sjuka av MSG, det kallas ibland för The Chinese restaurant syndrome, och kännetecknas av olika symtom som huvudvärk, svettning, halsbränna, yrsel, tryck över bröstet och illamående vid intag av höga halter MSG.

Att undvika MSG

Det är inte helt lätt att undvika MSG, de förekommer under så många olika namn och med lika många olika E-nummer. Det finns i produkter som vi har använt i hela vårt liv utan att ens fundera över innehållet. 

Senast när vi var på Tobago skickade jag sonen till affären för att köpa salt. Han kom tillbaka med en påse vars innehåll var snarlikt salt det stod Ajinomoto på påsen.  Jag trodde att det var mörningssalt av något slag och vi använde det aldrig där nere, men det fick följa med de andra kryddorna hem. Väl hemma i Sverige googlade jag på Ajinomoto. –Tataa!! Årets souvenir var en påse rent natriumglutamat. Det åkte såklart i papperskorgen. Ajinomoto är egentligen namnet på det japanska företag som är den största distributören av MSG i Asien.

Jag förundras lite över mig själv när jag står där och väljer ur kryddskåpet bland min Knorr buljong, min Maggie Season Up, som innehåller Glutamat. Varför känns det inte jobbigare än att jag ibland använder dem, fast att jag aldrig i livet skulle använda ren glutamat i min mat. Hm, det sägs att fördelen med dubbelmoral är att när man har förbrukat den ena så har man den andra kvar.

Sist jag handlade buljong vart det i alla fall Biofoods ekologiska, utan MSG. Och efter att ha skrivit klart detta inlägg kommer jag att rensa ur alla produker med MSG ur mitt kryddskåp. 

Abolutist

Man behöver inte vara absolutist. Jag tror inte man dör eller får men för livet av att äta mindre mängder MSG. Men som konsument tycker jag i alla fall att man kan fråga sig varför matproducenter världen över använder så många olika namn och beteckningar på en och i stort sett samma ingrediens. Sedan tycker jag också att man ska fråga sig om man skulle vilja strössla lite ren MSG över maten innan man serverar sin andra halva, sina barn eller grannens barn. Om inte, kanske man ändå ska fundera över en skåprensning.  

Och det går att få smak på krubbet även utan MSG. Man brukar tala om att natriumglutamat smakar umami, som är den femte smak vid sidan av de fyra vanliga: salt, sött, surt och beskt. Selleri har till exempel också den egenskapen att det höjer smaken på de andra råvarorna, men även smör, socker och salt lyfter smaken på det vi ska äta. Andra råvaror som är naturligt rika på umami-smaken är till exempel soja, tomat, fisksås, balsamvinäger och torkad svamp.

P.S

Om man har funderingar kring olika E-nummer kan man gå in på Äkta Vara, de har ett E-nummerregister där man kan söka information. Här finns också lite fler ställen att läsa på om MSG:

Livsmedelsverket

International Glutamat Information Organisation

-Peace, Love & Information!

/Moma

 

5 svar to “KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMN”

  1. Sis 17 juli, 2010 den 23:33 #

    Intressant ämne! Tycker att det känns väldigt motbjudande med glutamat och undviker att använda det. Med ett undantag ska motvilligt erkännas och det är Knorr Aromat. Det är en barndomssmak, macka med korv, gurka och knorr som vi kallade det. Någon enstaka gång kan knorrburken åka fram. Trodde som du att det inte används i Sverige nu för tiden, men upptäckte för ett tag sen att så var inte fallet.

    Läste för rätt många år sen att glutamatförgiftning/-överdosering är den vanligaste åkomman i samband med matintag i Asien. Vet inte om det stämmer, men skulle inte bli förvånad.

Trackbacks/Pingbacks

  1. ADJÖ « Momaskitchen's Blog - 19 juli, 2010

    […] do love you but I cyant deal with dis artificial love […]

  2. MATLAGET- SESSION 1 « Momaskitchen's Blog - 20 juli, 2010

    […] och med mitt senaste upptåg om att inte laga mat som innehåller glutamat (kemisk smakförstärkare) drog det ut ännu mer på tiden då Da Queen endast hade skåpen fulla […]

  3. UTBJUDEN « Momaskitchen's Blog - 15 augusti, 2010

    […] tillsammans med människor jag inte känner så värst bra. Det blir nog Kinakrog (läs MSG). Jag hade blivit gladare över ett tack-för-hjälpen-vykort att sätta på […]

  4. MATLAGET- SESSION 1 « Momaskitchen's Blog - 29 september, 2010

    […] och med mitt senaste upptåg om att inte laga mat som innehåller glutamat (kemisk smakförstärkare) drog det ut ännu mer på tiden då Da Queen endast hade skåpen fulla […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: